Bara sjätte plats? Skandalöst!

Här måste föreligga ett fundamentalt fel!? Att placera oss synnerligen sköna vackra och åtråvärda Svenskar på endast sjätte plats bland världens vackraste folk är det mest makabra jag hört.

Efter länder som USA, Brasilien, Spanien, Australien, och Italien kommer vi som en slags halvvacker nation av människor. 

Vad är det för fel på oss? Inget säger jag då! Under mina långa och strapatsrika resor runt klotet och med den erfarenhet som jag besitter av det motsatta könets för och nackdelar som vivör måste jag å det bestämdaste tala om för gemene man vad som vackert eller inte. 

Låt oss börja med att analysera det stora landet i Väster, USA, där jag under mina många och långa resor över den vidsträckta kontinenten träffade ett antal damer som då sannerligen inte uppvisade vare sig skönhet eller klass. Den Amerikanska versionen av kvinna kan få den mest förhärdade man att vilja bli munk. Dessa tuggummi tuggande o intellektuellt efterblivna kvinnor som enbart kan avsluta varje mening med You know, har dessutom en förkärlek till att använda peruk och sminka sig till oigenkännlighet. Mer spackel i detta land torde gå åt än i hela den övriga världen sammantaget. I detta botoxens och plastikkirurgernas paradis där falska bröst och rumpor är legio, så kan man inte undra om WADA bör titta närmare på kvinnorna i detta land. För har de amerikanska kvinnorna hamnat i topp som de skönaste i världen, så är det på grund av att de har använt otillåtna preparat. Doping med andra ord!

Att Brasilien däremot har hamnat på rätt plats (2) kan jag inte annat än gratulera till. Dessa skönheter som är en blandning mellan Portugisiska invandrare och svarta slavättlingar med inslag av den indianska urbefolkningen måste få ses som ett föredöme för världen vad gäller både skönhet och integration. Och det bästa av allt är att hela Copacabanas strand är fullständigt överfyllt med dessa förtjusande damer i sina underbart minimala bikinis. 

Ah! Spanien på tredje plats. Stämmer väl med mina egna undersökningar om världens skönheter. Under en av mina semester turer i den sydspanska staden Almeria någon gång på 1950-talet träffade jag den eldiga Flamencodansösen Esmeralda De Castañeda, som jag blev otroligt betuttad i. Så förtjust att jag skrev en liten kärleksdikt till denna kvinna som dansade in i mitt nordiska hjärta.

”När du, med dina Kastanjetter, söker dig mot mina nötter, gör jag allt, för att parera med mina fötter. Ty jag är enbart ute efter dina kokosnötter. Så släng kastanjetterna o paljetterna, och låt mig utan, att behöva använda polletterna, få smeka kotletterna”.

Det kallar jag att visa kärlek det.

Down under, brukar man ju kalla Australien. Och det stämmer väl in på kvinnorna i detta land. För hos de Australiska kvinnorna finner man verkligen styrkan där nere. Straxt efter andra världskriget, tror det var 1946, så besökte jag min gamle gode vän Rupert McDrunken , i Alice Springs. Och fick träffa hans tredje hustru, Vivian. En yppig skönhet med irländskt påbrå. Under en synnerligen blöt kväll på puben, The pop-eyed kangaroo, där min gode vän Rupert somnade ljudligt snarkande bakom pubdisken, det var faktisk hans egen pub, så föreslog hans hustru Vivian om vi inte skulle ta och inventera spritkällaren. Och som den konnässör jag är på allehanda alkoholhaltiga drycker så tackade jag naturligtvis ja till en sådan invit. Väl nedkomna i källarens dunkla sken lyckade mitt skarpa öga fastna på en flaska av den ypperliga Champagnen Bollinger Special Cuvèe Brut.(Nr 7418 på statsmonopolet).

Vivan föreslog att vi skulle öppna buteljen och förfriska oss på den underbara drycken. Och jag var ju naturligtvis inte nödbedd i den frågan. Men hur det nu var så hade min reumatiska värk satt sig i händerna så jag hade vissa problem att få upp korken. Vivian tog resolut buteljen hur mina krumma händer och sade: ” Så här gör vi i Australien.” Med van hand lyfte hon på kjolen och efter ett par sekunder poppade det till. Med ett mycket nöjt och tillfredställt leende hällde Vivan upp den skummande drycken i ett par champagneglas av äkta kristall. Nu först började jag förstå varför man kallar Australien down under. En av fördelarna med detta sätt att öppna en champagne butelj är att man inte behöver leta efter korken efteråt. Att Australien hamnar på fjärde plats är inte så konstigt egentligen. För skönheten sitter ju som bekant inte enbart på utsidan som det heter.

La Bella Donna, den vackra kvinnan. Om det är något som Italienarna är goda på så är det att skapa vackra kvinnor. Vem mins inte den undersköna Gina Lollobrigida, eller Rosanna Schiaffino. Min egen favorit bland dessa Italienska skönheter är utan tvekan den underljuva Isa Miranda vilken jag hade fördelen att träffa i baren på anrika Hotel Gambrinus i Rom 1934 straxt efter att hon avslutat inspelningen av sin debutfilm ”Lidelse”. Kan tala om att denna skönhet då inte behövde använda sig av skådespeleri för att framhäva sina attribut. Ah vilka ljuvliga nätter vi spenderade i månens sken på Colosseums hårda stenbänkar. Men säg den glädje som varar för evigt, likt den giftiga växten Belladonna, vilken förövrigt Linné gav det latinska namnet Atropa, efter en av de tre ödesgudinnorna, så övergav mig denna donna för en av sina landsmän. En sådan där typisk Italienare ni vet med pomaderat svart bakåtkammat hår och ett fult smil som bara Silvio Berlusconi kan uppvisa. Så trots sina underbara kvinnor så dra de Italienska männen ned betyget och därför kommer Italien inte på mer än på femte plats i skönhet. 

Kan meddela att det tog mig en hel dag att komma över den hjärtsmärtande förlusten av Isa. Men som den gode vivör jag är så fann jag snart en annan skönhet att traktera. Den mörkhåriga hetären Gabriella Busko från Palermo. Men det är en annan historia. 

För att återgå till det land som enligt alla gängs regler ständigt borde ockupera förstplatsen i skönhet. Konungariket Sverige, så kan jag bara säga att Sveriges vackraste kvinna genom tiderna tyvärr inte finns med oss längre. Greta Lovisa Gustafsson. Mer känd som Greta Garbo. Ett föredöme för hur det täcka könet skall se ut. Hon visste hur man förde sig som kvinna, med elegans och distans förflyttade hon sin konstitution som en gasell på den afrikanska savannen. Träffade Garbo år 1925 på amerikalinjens Drottningholm när jag skulle till USA för första gången. Men det är också en annan historia. 

När man nagelfar den här undersökningen om vilka som är snyggast i världen finner man att det är det Brittiska marknadsundersökningsföretaget OnePoll som ligger bakom. Då säger jag bara som den världsvane globetrottern och konnässören som jag är på nästan allt, att det förklarar klart och tydligt varför undersökningen blivit som den blivit. 

Britter har varken smak eller omdöme att avgöra detta livsviktiga spörsmål. Sådana frågor bör lämnas till oss experter på området, som vet vad äkta fägring är och framförallt hur en kvinna skall tas.

Egon Snusmumrik-Flädersnaps.

AB Expressen

Tweet