Min alldeles egen sida om spriten och pilsners fenomenala historia och harmlösa verkan.

Notera med vilket lätt handlag den unga damen håller sitt ölstop.

Weißbier!

Så här i sommartider vill man ju naturligtvis ha något svalkande. Både för kropp och själ. Och vad sitter inte bra då om inte en riktigt kall öl, där skummet sakta vandrar ned för sidan av ett immigt glas. Ett drickbart öl med en mildare och friskare ton och med låg humlebeska är Weißbier, där ölet domineras av jästens olika fruktiga aromer.

Weißbier är ett överjäst öl där man inte enbart använder malt från korn utan även en viss del vetemalt.

Om det är någon som borde rekommenderas i första hand så är det Berliner Weiße. En specialitet för just Berlin. Lärde mig i mina mellanunga år (runt 1930)att uppskatta denna öl dryck av en synnerligen käck och kavat liten ung dam vid namn Sieglinde Eschenbach, som voro rumspiga på det välrenommerade och luxuösa hotellet Excelsior på Königgrätzer Straße . Där jag låg i konvalescens ett par veckor efter en ”rid” olycka då jag svårt skadat ryggen.

Ölet kan med fördel serveras blandat med saft av hallon eller myskmadra (Waldmeistergeschmack) för att få bort lite av den något beska smaken och ge ölet dess mossgröniga eller rödaktiga kulör, beroende på vilken slags saft man vill blanda med. Om ölen blandas med sådan saft så kallas den Weiße mit Schuss. En äldre variant av Berliner Weiße är då det blandas med litet snaps, till exempel Kümmel eller Korn. Ölet kallas därvid för Weiße mit Strippe. Ölet bör naturligtvis drickas kylt till 8-10°.

Personligen föredrar jag Berliner Weiße med snaps, helst då Kümmel. Då saft enbart är till för barn och mesar.

German Beer Institut Hotel Excelsior

WHISKY! "UISGE BEATHA"

I dryckesväg så duger endast det bästa åt oss konnässörer och kännare av alkoholhaltiga drycker. Whisky är det som toppar listan över mitt alkoholval, då tätt före Champagne och Pilsner. Vanligt rött eller vitt vin dricka jag icke då jag anser detta vara en kvinnodryck. (Mitt arma huvud tål inte dessa fördömda viner). Jag intar ej heller olika typer av blandsprit såsom grogg och olika obskyra drinkar som jag anser höra lågadeln till. Vad gäller annan sprit såsom sherry eller portvin anser jag en skvätt kan gå an, då främst som smakförhöjare till olika kulinariskt vällagade maträtter. Likörer drickes främst som avec till en god kopp kaffe gjord på de bästa bönorna, antingen Java kaffe av arabicatyp eller det mer exklusiva Kopi Luwak kaffet, (Bajskaffe) vars bönor passerat genom tarmarna på den Afrikanska Sibetkatten. 30 gr av detta kaffe kostar cirka 2oo Kr. Överkomligt för de flesta förmodar jag. Helst skall en fet Havanna cigarr också avnjutas till avecen.

Vad gäller vodka, så anser jag att detta är arbetarklassens dryck, så den låter jag ej passera genom mitt gomsegel.

Och nu till drycken för oss riktiga män och livsnjutare. Whisky! Och det skall enbart vara Single Malt. Och från Skottland eller Irland. Blended och andra andraklass Whiskys dricker inte en gentleman. Och Amerikanarnas misslyckade försök till att göra Whisky skall vi inte tala om. De kan ju inte ens stava till det ”Whiskey?)” Utom irländarna som stavar det så, men då bara för att skottarna har monopol på original stavningen.

Jag tänkt här rekommendera två verkliga höjdare, en Skotsk och en Irländsk.

Den första är den fantastiska skotska Belmenach 1993 Connoisseurs Choice från Belmanech destilleriet i Speyside distriktet och buteljerat av Gordon & Macphail. (Nr 86428 på statsmonopolet. Pris 489 Kr för 700 ml.) En Whisky med en viss sötma och anstrykning av tropiska frukter och en pust av kryddor. AH! Ljuvliga dofter och smaker, rena jungfruvattnet.

Den andra är den Irländska The Tyrconnell Single Malt från nordvästra Irland. (Nr 486 på statsmonopolet. Pris 334 Kr för 700 ml.) Den har en stor fruktig maltig doft med inslag av fat, honung, torkade aprikoser, päron och vanilj. Smaken är fruktig med inslag av fat, honung, gräs, torkade aprikoser, päron och vanilj.

Och käre läsare om du har något om sprit, champagne, öl eller andra alkoholhaltiga drycker att komma med så är du hjärtligt välkommen att komma med dina rekommendationer och omdömen eller andra synpunkter på det som ger livet en extra krydda och behaglighet till oss vivörer och livsnjutare.

Whiskyguiden Vinguiden

TJECKISK ÖL!

En kall Pilsner äro utan tvekan det bästa för att släcka sina törstar en varm sommardag som denna. Och varför inte två Pilsner. Här kommer två utmärkta öler från Tjeckien. Detta land vars bryggartraditioner äro gamla och utom all tvivel goda.

Den första är en ljus lager. Baron Trenck. Från Starobrno bryggeriet. Ett starköl med den ringa alkoholhalten på 6,3 %. Färgen är ljusgul och doften är fruktig, brödig och något bränd doft med pikanta inslag av smörkola. Smaken är av medelstor beska. Ett smakrikt öl med andra ord med en något bränd ton med inslag av bröd och citrus. Ölet rekommenderas till ordinär husmanskost. Men då jag icke äta husmanskost i någon större utsträckning så går den alldeles utmärkt att dricka utan ”tilltugg”. Priset på monopolbolaget är för närvarande 18,90 Kr per butelj. Enligt min egen skala, den så kallade ”Gentlemans Beer Scale GBS”, så får den 4 GBS av fem möjliga. Med andra ord ett förbenat gott öl.

Det andra ölet är en mörk lager. Och är enligt min mening en upplevelse utöver det vanliga. Bernard Specialni Cerne Pivo, från bryggeriet Pivovar Bernard. Alkoholhalt är på 5,1 % . Ölet är svart i färgen och beredd av 5 maltsorter vilket gör att den har en intensiv och fyllig smak med mild beska. Ett ganska ovanligt öl för att vara från Tjeckien med andra ord. Specialni Cerne Pivo är ett prisbelönt öl i både England och USA. Priset per butelj på monopolbolaget är 24.90 per butelj. Men märk väl att på monopolet går ölet endast att handla i kolli om tjugo stycken. Men eftersom det är ett mycket gott öl, och får hela 5 GBS av mig så är det värt att inhandla 20 stycken av detta magnifika öl.

En synnerligen och intressant sida att vidga sina kunskaper om ölets underbara värld är den Svenska webbsidan ”Beermaster”, där man även kan avge sin egen recension på de öler som där presenteras.

Säger som min hushållerska Rakel (72) gör när det kommer en ny öl in i huset. ”Äntligen händer det något spännande”.

TYSKT VETEÖL!

Dags att släcka törsten igen mina damer och herrar. Den här gången med två Tyska ölsorter som jag varmt rekommenderar. Då kylda förståss. Att tyskarna är noga med sin ölbryggning är inget nytt. Man brygger ju i regel efter de så kallade, ”Reinheitsgebot”, renhetslagen. Vilket måste vara den äldsta kända livsmedelslagen. Redan år 1516 stiftades denna lag i det fagra Bayern.

De två ölen jag idag kommer att presentera är bägge av vetetyp. Vilket jag personligen är mycket förtjust i.

Det första kommer från det anrika bryggeriet Schneider Weisse i München. Det äldsta vetebryggeriet i Bayern förövrigt. Ölet heter Aventinus Weizen-Eisbock, och är ett öl med en mörk något oklar brun färg. Doften är stor nyanserad, kryddig med inslag av sirapslimpa, pomerans, aprikos, smörkola och malt. Smaken är nyanserad, kryddig, fruktig med viss sötma, inslag av sirapslimpa, pomerans, aprikos, smörkola och torkade örter. Jästfällning. Ett synnerligen gott öl som genom sina rika dofter och smaker får hela 5 GBS av fem möjliga. (Gentlemens Beer Scale) Priset per butelj på monopolbolaget är 31.90 Kr och det har nr 11725. Märk väl att detta goda öl är en tillfällig vara på monopolbolaget. Ölet kan drickas som det är utan tilltugg men går även utmärkt till en mustig kanin gryta.

Det andra ölet att rekommendera är Franziskaner Hefe-Weissbier, från bryggeriet Franziskaner Weissbier brauerei i München. Färgen är gyllene med inslag av jästfällning. Doften är kryddig och fruktig med en lite syrlig veteölsdoft. Smak liten beska. Annars ett smakrikt ganska ljust veteöl med syrlig ton och inslag av säd. Priset på monopolbolaget är 19.50 kr per butelj och har nr 1687. Det här ölet går naturligtvis att dricka utan tilltugg, vilket förövrigt alla öler gör. Men det gör sig icke illa till för exempel kokt lax. Jag ger ölet en stark fyra på min GBS. Så drick och njut mina damer och herrar. Det tänker jag då att göra!

SINGLE MALT FRÅN ISLAY.

Tänkte här presentera två eminenta whisky från Islay som icke är att förakta.

Den första är från destilleriet Caól Ila Distillery. Caol Ila 12 Years. 43 %. En Whiskey som med sin doft och smak av rökig fatkaraktär, inslag av päron, honung, örter apelsin och halm är ett gott val för den som föredrar en något rökigare och tjärigare Whisky. Finnes på monopolbolaget under nr 377, och kostar per butelj a 700 ml, 389 kronor.

Den andra Whiskyn är en flerfaldigt prisbelönt och ingår i serien ”Six Classic Malts”. De som uppskattar en riktigt rökig Whisky torde här få sitt lystmäte väl fyllt. Lagavuli 16 Years, är namnet på denna Whisky från Lagavulin Distillery. Färgen är guldbrun och doften är komplex, maltig, påtagligt rökig doft med fatkaraktär, inslag av pomerans, choklad, nötter, apelsin, jod och smörkola. Smaken är också komplex, maltig, påtagligt rökig smak med fatkaraktär, inslag av pomerans, choklad, nötter, apelsin, jod, tjära och smörkola. För en butelj av denna synnerligen välsmakande whisky tar monopolbolaget 549 kronor för 700 ml. Numret är 400.

Bara att njuta mina damer och herrar, ty Whisky är en guda dryck.