fredag 16 juli 2010

Champagne och feta Tyskar!

Veuve Cliquot! Denna gudabenådade skumpa från det underbara Franska landet. Redan 1772 skapades de första buteljerna. Och nu har man funnit ett antal av dessa buteljer på havsbottnen utanför Åland. I 230 år har de legat där till ingen nytta. Vilket betyder att Champagnen är producerad runt 1780-talet. Måste bara se till att få lägga mina fagra händer på några av dessa klenoder ty mitt eget champagne förråd börjar i allt snabbare takt att tryta.

Min personliga favorit bland champagnerna från detta vinhus är utan tvekan La Grande Dame Brut Pucci från 1996 för det helt överkomliga priset av cirka 3000 riksdaler. En ren nektar att hälla ned i strupen på en törstig lebeman som mig själv. Bjuder man en dam på denna gudadryck, så kan jag lova att det öppnar ett antal dörrar till de mer amorösa eskapaderna ett par buteljer senare. Alvedon eller Ipren rekommenderas dock dagen efter. Men det kan man leva med.

Det Franska landet skapar inte enbart underbara viner och kulinariska rätter utan också små underbara mademoiseller med begivenheter som kan få den mest slapphänte att åter få blod i veken.

Det är annat än vad man kan säga om alla dessa överviktiga Tyskar som invaderar våra badstränder nu på somrarna. Klart destruktivt för den sexuella stimulansen.

Därför måste jag hålla med den unge adonisliknande vivören Peter Siepen, som verkar fräsch som primören, när han säger att de blekfeta männen förstör våra stränder.

Det finns inget fulare än en fet tysk med alltför små badbyxor som smiter upp i skinkan likt ett trådsnöre runt en rostbiff. Dessutom har de en enorm mage som veckar sig likt ett slaktat svin över linningen på badbyxorna. Och varför ska de hasa omkring i sina fula sandaler och svarta sockor som om de vore elefanter på besök i en nöjespark. Usch tvi så slibbigt, slemmigt och motbjudande. Håll er på hemmaplan i stället där ni kan välla runt bland era gelikar likt svålade geléklumpar i en tryckkokare.

Det är som min Femme fatale, klåfingriga Bettan brukar säga: ”Med en sådan kropp lär de aldrig få sig ett dopp”.

Vet inte riktigt vad hon avser med det, men jag har aldrig sett någon av dessa valrossar ta sig ett dopp i havet i alla fall.

Stil och klass ska det vara! Så de så! Rättvända badbyxor och en bra kikare är allt som behövs för att förgylla vardagen för oss vivörer. 
AB DN

Privatvivör Egon Snusmurik-Flädersnaps

2 kommentarer:

  1. Ing. Sven-Olof Bengtsson-Svensson-Lundin17 juli 2010 kl. 15:49

    Ja, Tyskar förnekar sig aldrig. Råkade själv ut för ett tillbud när en Tysk med familj parkerade en meter framför min solstol.

    Mannen, fet, iförd stringbadbyxor(!) vänder ryggen mot mig och böjer sig framåt med raka ben och släpper ner ynglet i sanden – behöver jag påpeka att den traumatiska chocken av att stirra in mellan två tyska svettiga manliga skinkor med tredagars stubb, på någon meters avstånd, fortfarande plågar mig med mardrömmar, där jag är fångad mellan dessa svulstigt oljiga vidrigheter.

    Den gode fete fadern hann sen med att upprepa detta två gånger till innan jag kvidande lyckades ta mig därifrån.

    Tyvärr var parasollet fast monterat annars hade jag inte haft något problem med var jag skulle stoppa det.

    Chockad och illamående vacklade jag in på strandbaren för en stärkande rökig Laphroaig.

    SvaraRadera
  2. Stackars Ingenjören. Det var det mest traumatiska jag hört sen Toblerone affären uppdagades. I sådana trängda och kränkande situationer brukar jag lugna mina så annars stålhårda nerver med en rejäl dos av det Irländska Tyrconnell Single Malt. Då helst en tolva. Förövrigt kan jag medela ingenjören om att denna eminenta dryck inom kort dyker upp under min Spirituosa o Pilsner flik.

    SvaraRadera