Vid en intervju säger Hans Majestät Konungen att han icke tänker dra sig tillbaks och gå i pension nu när han fyller 65 år på lördag.
Helt riktig av Hans Majestät konungen att icke dra sig tillbaks. För hur amuserande är det att sitta och mata de små stackars fåglarna vid Stockholms ström?
Ingen som helst tvekan om att vår konung fortfarande har mycket att uträtta här i livet. Och om konungen ändå bestämde sig att taga sig sin rätt att gå i pension så vad skulle han då syssla med. Han haver ju ingen hobby vad jag vet. Ingen offentlig sådan i alla fall.
Men om nu hans majestät ändock ångrar sig och beslutar sig att njuta av ålderdomens sista andetag, så finnes där ju som tur, någon som kan ta över och styra monarkin vidare in i nästa millennium.
Ja nu var det ju inte kronprinsessan Victoria jag hade i åtanke. Även om successionsordningen säger så. För hur det nu än är så borde riket styras av en man, som genom sitt tadelfria leverne, goda renommé, gentlemannamässiga uppträdande, välartikulerade sätt, modemedvetna klädstil och handgjorda skor från Brittiska Tricker´s visat att han är värdig att ikläda sig kronan och hålla de övriga ”kronjuvelerna” i ett fast grepp.
Ni kära läsare undrar naturligtvis vem som skulle kunna axla det enorma ansvar och bära den gigantiska börda som det är att vara konung i konungariket Sverige.
Jo jag själv naturligtvis! Hertig af Bonvivant och Snusidal med omnejd, den evigt unge och synnerligen sympatiske och virile lebemannen Egon Snusmumrik-Flädersnaps, om jag nu blygsamt får säga så.
Något annat val finnes icke bland manfolket i Svearike. Sen får Jan Oskar Sverre Lucien Henri Guillou säga vad han vill.
Och om jag nu finge chansen att bli statsöverhuvud i riket så skulle jag se till att för det första avskaffa riksdagen och återigen införa den absoluta kungamakten igen.
Otidsenligt lär väl vissa klientel på vänsterkanten säga, men icke så. En konung med självrespekt och framtidsvisioner behöver något som kan roa honom och samtidigt för en gång skull göra lite nytta när stunder av svårmod slår till. Jag tänker anställa 349 hovnarrar. Och ni förstår naturligtvis var jag hämtar dem ifrån.
Som den futuristiske, moderne och rättvise konung jag tänker vara, så bygger jag naturligtvis om riksdagshuset till ett lyxhotell med 5 stjärnig standard. Då får alla Stockholms hemlösa också någonstans att husera.
När jag ändå är i farten med att omdana Sverige så ämnar jag också omstrukturera hela Trafikverket och SJ, och se till att alla tåg går och kommer när de skall. Men andra ord så får Adelsohn tillbaks sitt arbete som styrelseordförande i det nya bolag som blir följden av sammanslagningen mellan Trafikverket och SJ. Och han erhåller också en ny titel: ”Generalhovkonduktör av första graden."
Namnet på denna nya konstellation blir naturligtvis Konungliga svenska transportväsendet. Fattas bar annat. Det är ju min idé.
Som den store miljövän jag erkänt är, brukar vattna blommorna när min hushållerska Rakel är ledig, kommer jag naturligtvis utan omsvep att lägga ned kärnkraften i Sverige. För att kompensera för effektbortfallet så ämnar jag bygga ut de sista orörda älvarna och placera ut 6 321 vindkraftverk på godset Övre Torp i Hyltinge socken i Flens kommun i Sörmland. Där det finns gott om plats för expansion av fler vindkraftverk längre fram. Vad den nuvarande ägaren till godset säger om detta, bryr jag mig icke det minsta om. Jag exproprierar helt enkelt fastigheten. Jag är ju Kung.
När det kommer till den fråga som ligger mig närmst om hjärtat, näst efter kvinnor, Spirituosa och mat, ”jordbruket”, så för att få fart på produktionen och få slut på allt tjafs om den svenske bondens vara eller icke, så ämnar jag tvångsrekrytera Stureplanscentern för att åter i myllan varda. En ansvarig för ett nyskapat jordbruksverk, som kommer att gå under namnet, ”Kungliga jordemånsväsendet”, kommer också att utses. Maud Olofsson kommer i fortsättningen att få kalla sig ”Generalhovgödseldirektör av sista graden.”
Och i min plikttrohet och hänförelse vad jag hittills åstadkommit, så kommer allmogen att slippa av sjukförsäkringseländet genom att jag avskaffar försäkringskassan. De arbetslöse, (arbetsskygga), kommer att få ett nytt ”steg” att ta. Steg 104 kallar vi det. Längre än så skall det inte vara till något av den nya Svenska arméns rekryteringskontor. Man och även kvinnfolk behöves i rikets tjänst mot de yttre fienderna. Afghanistan, Libyen ,Norge, Göran Skytte och Håkan Juholt.
Och såsom konung över Svearike faller det sig naturligt att också jag antar ett valspråk. De tidigare konungarnas valspråk är icke mycket att hänga på hatthylla.
Med folket för fosterlandet? Plikten framför allt? För Sverige i tiden? Vad är det för trams?
Nej här behövs något mångt mycket mer klatschigt och modernt.
”In i dimman med Egon.” Kort koncist och rytmiskt, och det säger i all enkelhet vad jag vill med Svearike.
Vän av ordningen tänker naturligtvis hur jag ämnar finansiera alla dessa enormt reformerande omdaningar av det svenska riket. Genom skattemedel naturligtvis! Det är ju regering och riksdag som kommer att tillhanda hålla de medel som behö…??
Ja just så var det, jag hade ju avskaffat riksdagen. Jag får väl äska anslag ur min egen börs då. Men det vill jag ju egentligen inte göra. Mina hårt förvärvade penningar utslängda på allmogen och kreti och pleti!?
Du Tjabo! Vad du än gör, så gå inte i pension. Jag är icke helt redo än att ta över kungakronan. Jag vill inte se dig sitta nere vid Stockholms ström och mata några snatteränder.
Gör det de du kan bäst, så skall jag fortsätta göra det jag kan bäst. Kvinnor, spirituosa, och gourmetmat lagad av Leif Mannerström.
Egon Snusmurik-Flädersnaps. Före detta tronpretendenten utan avsikt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar